Anneli Söderlund

I dag klockan halv 12 knackade det på dörren och där stod min mamma- från Sundsvall. Jag blev förvånad och alldeles till mig av lycka, som jag saknar min mamma! Hon hade med sig lunch som hon ställde sig och lagade.. En underbar överaskning!  ♥ Jag undrar när man växer i från det faktum att det är extra skönt när mamma tar hand om en när man är sjuk? Jag har då inte gjort det.  Jag måste tillägga att jag tycker att min sambo är lite för duktig på att hålla hemlisar :P Fast, jag uppskattar det också såklart.

En stund efter att mamma hade hade kommit så dök tre av mina arbetskollegor (Josefine, Strandman och Lovisa) upp och skulle äta lunch, dricka kaffe och få fika då jag bakade kanelbullar i går och amerikanska hallon- och blåbärsmuffins i morse. Jag fick kramar och små updates om vad som händer på jobbet, även om jag viste det mesta redan i och med att jag är duktig på att uppdatera mig själv om vad som händer i och med att jag kollar av jobbmailen ett par gånger om dagen =P

Sammanlagt blev vi sex stycken som lunchade tillsammans här hemma. Det blev som en folkchock nästan då jag har varit hemma själv hela veckan och en sambo som har suttit i studion och mixat musik. Men, jag gilla'rt!

Om en liten stund ska jag göra deg för två sorters matbröd, brytbröd och tekakor. Jag tror dessutom att jag ska baka något annat sött, eller så lämnar jag det till i morgon. Vi får se. Det jag ska göra först av allt är att lägga mig omkull en stund. Ett måste efter att jag suttit en stund för länge..

Tack alla ni som kom förbi och lunchade med mig, jag uppskattar det otroligt mycket!